Centerpartiet i Lunds kommun

Barnläkaren, förste vice partiledare och Centerpartiets gruppledare i riksdagen Anders W Jonsson kommer att besöka Lund på måndagen den 5 mars kl 19.00 i Vårfruskolans matsal. Centerpartiet i Lund bjuder in alla intresserade att komma och lyssna på honom. Välkomna!

Förslag till Vård och Omsorgsnämnden i Lunds kommun

Bakgrund
Varje år drabbas cirka 10 000 personer i Sverige av plötsligt hjärtstillestånd utanför sjukvården. Cirka fem procent av dessa överlever. Hjärtstillestånd kan drabba vem som helst och när som helst. Chansen att överleva minskar med 10 % för var minut som går.
Med hjälp av att använda en hjärtstartare/defibrillator ökar utsikten att överleva med 50 %.
(källa: www.hjartstartarregistret.se)

Fakta om hjärtstartare
En hjärtstartare är enkelt uttryckt en maskin som känner av hjärtverksamheten hos en människa och som om det är nödvändigt kan leverera en strömstöt mot hjärtat och på så sätt återställa den normala rytmen och få hjärtat att slå igen.
En hjärtstartare eller Automatisk Extern Defibrillator (AED) som finns tillgängliga i samhället är enkla att använda och kräver inga egentliga förkunskaper. De är i stort sett självinstruerande och hjälper och vägleder användaren genom de olika moment som ska ske, en del ger även instruktioner i hur hjärt- och lungräddning ska utföras korrekt. Det finns ett flertal olika hjärtstartarmodeller på marknaden men de har samma funktioner och ser förhållandevis lika ut.
Vem som helst, oavsett ålder, utbildning eller tidigare erfarenhet kan använda en hjärtstartare för att försöka rädda livet på någon som drabbats av ett hjärtstopp. I praktiken är det omöjligt att använda apparaten fel. Hjärtstartaren ger tydliga röstinstruktioner på svenska som är lätta att följa.
(urklipp från www.hjartstartarregistret.se )

I Lunds kommun finns det idag ett femtontal hjärtstartare bl.a. på stadsbiblioteket, på Gerdahallen samt inom delar av Lunds universitet. I flera kommuner i Danmark är det numera obligatoriskt att varje särskilt boende/äldreboende är utrustat med en hjärtstartare till gagn för de boende eller personal vid uppkommet hjärtstillestånd.

En hjärtstartare kostar ca 15-20000 kr i inköp. I det fall Lunds kommun väljer att utrusta Särskilda boenden med hjärtstartare innebär det en kostnad på ca 325 000 kr (18 Särskilda boenden * 18 000 kr)

Förslag till beslut
Centerpartiet föreslår med anledning av detta att inköp av hjärtstartare tas med i investeringsbudgeten för år 2013.

För Centerpartiet
Mathias Dowler
Ledamot i Vård och Omsorgsnämnden

Spara eller slösa på vatten?

Vid sammanträde med VA-Syds ägarnämnd i aviserade förvaltningen en avgiftshöjning för konsumenterna i Lund år 2012 med ca 10%. Avgiftshöjningen motiveras med ett under flera år redovisat minusresultat och tillkommande kostnader för Sydvattens arbete med Bolmentunneln, som konsumenterna skall betala via avgifter till VA-Syd.

Förslogs från förvaltningens sida att denna och kommande avgiftshöjningar i sin helhet skall läggas på den fasta delen av taxan, förmodligen för att på sikt ansluta till den fördelning som gäller för Malmö, där den övervägande delen ligger på fasta kostnader.

För tiden innan VA-Syd bildades (2008) var det en självklarhet för de politiska partierna i Lund att sträva efter ett avgiftssystem som gjorde det lönsamt för konsumenterna att spara på vatten. Enligt beräkningarna är avgiften för bostadsfastigheter i Lund f.n. fördelade på 32% fasta kostnader och 68 % rörliga. Alltså ett avgiftssystem som gynnar sparande av vatten.

När jag för Centerpartiets räkning föreslog denna relativa fördelning även i fortsättningen och därmed avvisade förvaltningens förslag, kom övriga deltagande partiers representanter (Moderater, Folkpartister, Socialdemokrater, Miljöpartister och Vänstern) med förslaget att beslutet om att lägga all avgiftshöjning (dock max 8%) på den fasta delen, enbart skulle gälla för år 2012. Beslutet i Lunds ägarnämnd blev också detta.

Nämnda partier lämnade dessutom en protokollsanteckning i vilken de markerar sitt ansvar för VA-Syds verksamhet, och dessutom kände de sig tvingade att tillfoga att de fortfarande vill slå vakt om miljön. Uppenbarligen mycket irriterade över Centerpartiets agerande!

Centerpartiet känner självklart samma ansvar för VA-Syds verksamhet och ekonomi som de övriga partierna. Det finns ett stort behov av underhåll av befintliga rörledningar och det finns i planerna stora nyinvesteringar. Dessutom behövs åtgärder för ökad säkerhet och fortsatta miljösatsningar – allt detta är nödvändigt och skall åtgärdas.

De totala intäkterna till VA-Syd är är det inga delade meningar om. Skiljefrågan är om vi med avgiftssystemet skall gynna sparande eller slösande av vatten! Det torde stå helt klart att det är Centerpartiet som är det enda alternativet för en fortsatt god miljö!

Börje Hansson ( C )

Ledamot av ägarnämnden i Lund

Den 12 september är alla medlemmar välkomna till Centerpartiet, Stora Södergatan 19, Lund för ett medlemsmöte inför partistämman. Vi kommer att diskutera alla frågor som ska behandlas, inte minst den om partiledare.

Anmäl er till lund@centerpartiet.se innan den 8 september, så att vi kan planera efter hur många som kommer.

En av de många vallöften som surrar i luften i Lund just nu är vänsterblockets ”löfte” om ett nytt kulturhus för 120-140 miljoner kronor senast manifesterat i en debattartikel av Angelica Svensson (V).  Men varför skall man slösa så mycket pengar på något som rimligen inte behövs?

Lund har redan ett kulturhus i form av Stadshallen vilket de senaste dagarnas humorfestival väl visar. Här finns konsertsal, fullmäktigesal och ett antal grupprum som gör att man till och med klarar mindre kongresser. Problemet med Stadshallen är att det finns stora men i praktiken obrukbara ytor som ingen hittills vågat röra. Genom en ombyggnad av Stadshallens inre borde denna kunna göras mer funktionell och väl uppfylla högt ställda krav på ett modernt kulturhus.

Samtidigt är det lätt, i motsats till vad Svensson påstår, konstatera att det är få kommuner i landet som har så många centralt belägna lokaler där olika kulturevenemang kan genomföras. I Folkets hus finns Stadsteatern. Det bör inte kosta särskilt mycket att ordna så att även en fullvuxen publik kan sitta bekvämt.

För mindre teateruppsättningar finns en kommunal lokal på Bredgatan och Lilla Teatern vid Stortorget. Mejeriet är en stor tillgång. Centralt i staden finns dessutom Konsthallen, delar av universitetsvärlden med sina många lokaler och samlingssalar som Universitetsaulan, Palestra, institutionernas lokaler på gamla lasarettsområdet och inte minst AF med dess Stora sal. Vidare har såväl studieförbunden som kyrkan och Kulturen användbara lokaler.

Skolornas lokaler utnyttjas alltför litet. Katedralskolan, Spyken och Svaneskolan har alla aulor, ibland med både scen och loger. På Spyken finns dessutom en musiksal som då den inreddes var tänkt att användas för kammarmusik.

Uppräkningen kan göras betydligt längre men jag har i huvudsak valt att hålla mig till centrum. Det finns således mängder av lokaler men det gäller för de ansvariga att släppa sitt revirtänkande. Gör man det behöver inte Lunds kommun lägga mer än 100 miljoner kronor på att skapa ännu en lokal.

Lars V Andersson (C)

Översvämning i Stångby – tre gånger på fem år!

Nu har det hänt igen i Stångby. Nya översvämningar. En meter högt med vatten i källaren för tredje gången på fem år. Det har minst en familj drabbats av. För tre år sedan drabbades ett 30-tal fastigheter, nu i förra veckan var det dags igen, dock lite färre än senast. Men det är tillräckligt allvarligt. Hur många gånger till skall stångbyborna uppleva översvämning och en ständig skräck, när meteorologerna varnar för regnväder? Frågorna kan bli många, en är, kan vi överhuvudtaget våga att använda källaren?

Det är nu VA SYD som har ansvaret. Efter översvämningen 2007 gjordes en utredning och en del åtgärder vidtogs, diken rensades upp etc. Många hade hoppats på att det nu var slut på avloppsproblemen i Stångby. Men inte. Frågan är naturligtvis berättigad, varför kan inte avloppsledningarna fungera vid stora regn. Varför tränger illaluktande avloppsvatten in i fastigheterna? I vilken mån är nybyggnationen orsak till eländet? Hur blir det när allt flera fastigheter byggs i området?

Några drabbade fastighetsägare säger sig ha fått beskedet att orsaken till översvämningarna är felkopplade avlopps- och dagvattenledningar på den egna tomten och att ansvaret därför är deras eget. Detta har tillbakavisats av fastighetsägare. Några har satt in nya backventiler i avloppsbrunnen, men har ändå drabbats nu.

Jag vet självklart inte orsaken till översvämningarna i Stångby. Men opinionen växer starkt för att nu måste något göras långsiktigt för att förhindra ett återupprepande och jag har därför begärt att ärendet snarast skall behandlas av VA SYD styrelse och ägarnämnden i Lund.
Stångby är ett av kommunens stora utbyggnadsområden och mycket attraktivt område att bo i. Men glädjen över detta får inte drunkna i rädslan för nya skyfall och flera översvämningar!

Börje Hansson ( C )

Skrivelse till
Tekniska nämnden i Lunds kommun

”Nöden har ingen lag” – förslag om översyn och komplettering av offentliga toaletter i Lunds kommun

Med anledning av skrivelse och enkät från ”Skånes länsförening av Riksförbundet för Mag- och Tarmsjuka” har undertecknad vid Centerpartiets gruppmöte fått i uppdrag att verka för att Lunds kommun ska göra en översyn av och upprätta förslag till en utökning/förbättring av offentliga toaletter i Lunds kommun.

Centerpartiet delar föreningens synpunkter om vikten av att det skall finnas tillräckligt med offentliga toaletter med god tillgänglighet, att dessa skall vara rena och användbara och att de skall vara väl skyltade. Speciellt människor med mag- och tarmsjukdomar är i behov av sådana.

På kommunens hemsida hänvisas på ett ställe till att en karta över offentliga toaletter kommer att läggas ut på hemsidan. Detta skrevs den 2 mars 2010. På annat ställe i hemsidan går det att ta ut en karta från 2007, som naturligtvis inte är aktuell. På Turistbyrån finns det dock en nytryckt karta.

Jag har under sommaren undersökt tillgången på offentliga toa-letter både i tätorten och i de östra kommundelarna. I tät-orten finns det ett antal offentliga toaletter som möjligen täcker behovet men i flera fall är de svåra att hitta, en del dolda i baksidan av reklampelare. Jag har också kunnat konsta-tera att vissa av toaletterna med automatisk rengöring och desinfektion haft ostädade golv och varit illaluktande.
Det finns också vissa andra brister.

Det största problemet är dock i de östra kommundelarna. Här finns egentligen inga toaletter som kan betraktas som offent-
liga. Detta gäller främst Dalby, Veberöd och Genarp.
I Södra Sandby finns en toalett i centrumhuset, men denna är låst och anvisningen var nyckeln finns har tagits bort.

Det är enligt min mening nödvändigt att det skall finnas minst en offentlig toalett i nämnda orters centrala delar och att dessa skall ha daglig städning/tillsyn samt vara väl skyltade. En möjlighet som jag vill ta fram är att kommunen söker kontakt med någon centralt belägen affär med rejäla öppettider för att denna med kommunala bidrag skall kunna tillhandahålla, en offentlig toalett, väl städad och lättillgänglig.

Jag föreslår därför att Tekniska nämnden ger i uppdrag till förvaltningen att göra en översyn av kommunens offentliga toaletter i tätorten och att undersöka förutsättningarna att få till stånd minst en offentlig toalett vardera, centralt belägna, i nämnda orter i de östra kommundelarna.

Börje Hansson ( C )

Reformen ”Hälsoval Skåne” är bra ur många synpunkter. Men förändringen får inte innebära att bra verksamheter försvinner eller riskerar att försvinna därför att de inte passar in i den nya modellen. De politiker och administratörer, som fattar beslut, måste ha förmåga att se den praktiska tillämpningen av beslutet och utifrån lokala förutsättningar kunna göra undantag från den likformiga mallen.

En bra verksamhet, som har blivit lidande av förändringen, är alkoholmottagningen i Lund. Regionen drog  nämligen  in sitt ekonomiska stöd till verksamheten och alkoholmottagningen blev av med sina lokaler på Södertulls vårdcentral.

Med kommunens hjälp kunde dock mottagningen fortsätta sin verksamhet för dem som är skrivna i Lund, dock endast med samtalsterapi.  Det värdefulla samarbetet med den medicinska mottagningen på vårdcentralen har upphört och denna har gått miste om den speciella kompetens som finns på alkoholmottagningen.

Kostnaderna för att ha kvar verksamheten som tidigare, cirka en halv miljon om året, är inte avskräckande. En enda person som räddas genom verksamheten betalar gott och väl hela kostnaden.

Lars V Andersson

Kandidat till regionfullmäktige (C)

Ett av de stora problemen i Lunds innerstad är den stora mängden skräp på gator och trottoarer.  Kommunen har försökt motarbeta detta genom utökad renhållning och fler papperskorgar. Men detta har bara hjälpt i begränsad omfattning.
Felet är att man accepterar nedskräpningen och inte orsaken till denna. Mycket av skräpet består av pappersförpackningar som tillhandahålls av glassbarer och hamburgerrestauranger.
Jag har till exempel svårt att förstå att Coop accepterar att trapporna utanför affären på Mårtenstorget, trots en stor mängd papperskorgar, är fulla av emballage från den intilliggande hamburgerrestaurangen. När det blåser kan skräpet hamna ända borta vid Sparbanken eller hos Stay At på Östra Mårtensgatan. På motsvarande sätt ser det ut vid en del andra matställen.
Ett annat problem är alla cigarettfimpar som hopar sig på trottoarerna utanför restauranger och andra matställen.
Kraven på näringsidkarna måste öka. Det borde vara självklart att restaurangerna har askkoppar utomhus som deras gäster kan utnyttja. Lika självklart borde det vara att varje näringsidkare städar inte bara på trottoaren utanför dörren utan hela den omgivning som påverkas av deras förpackningar.
Vi som bor eller verkar i staden vill att denna skall vara ren och trivsam. Alla bör ta sitt ansvar för att så blir fallet.
Lars V Andersson (C)
fullmäktigekandidat

Intresse- och lobbyorganisationer försöker med olika medel påverka beslutsfattare att fatta för deras medlemmar eller intressenter positiva beslut. Ett sätt man funnit har stor genomslagskraft är att rangordna kommuner. Därför utnämns den bästa kommunen i landet just inom deras områden.  Såå väljs till exempel Landets miljökommun av Miljöaktuellt och Årets skolkommun av lärarfacket. De variabler som används är dock ganska trubbiga. Resultaten beror dessutom i stor utsträckning på hur kommunerna svarar.
Lomma, som är efter år legat bland toppkommunerna när det gäller skolan, fick för en tid sedan mycket allvarlig kritik av Skolinspektionen för sitt sätt att ta hand om ett synnerligen allvarligt mobbningsfall. Om Lomma trots det ska betraktas som en av landets bästa skolkommuner kan man fråga sig hur det står till i resten av landet.
Under Almedalsveckan fick Malmö ta emot priset som Årets miljökommun trots att det fossilbränsleeldade Öresundsverket startat förra året. I ett slag fördubblades då  koldioxidutsläppen i kommunen. Hela 20 procent, 1,3 miljoner ton, av Skånes totala koldioxidutsläpp kommer från anläggningen. Trots detta får Malmö kommun 20 av 25 möjliga poäng när det gäller koldioxidutsläpp. När det gäller övriga frågor i enkäten har Malmö lyckats  ”svara rätt”.
Det skulle vara en välgärning om kommunerna betraktade utnämningarna till Årets kommun för vad det verkligen är, ett skickligt sätt att påverka politiker och andra beslutsfattare. Men det är klart. Struntar en kommun i dessa ”tävlingar” riskerar ju kommunalråd och kommunledningar att gå miste om ett tillfälle att mingla bland andra ”småpåvar”.
Lars V Andersson (C)
Kommunfullmäktigekandidat i Lund